Azerf s ddaw n uẓekka
Deg Gaza, deg Lubnan, akked deffir n Iran, azerf agrakal ur iruḥ ara. Yettwabder, yettwazgel, yettwaseḥbes, yerna yettwasexdem am wallal asertan. D timanit-a i yettwaseḥbsen i d-yesskanen tamsalt n tura : anagraw n uzerf yella, maca aseɣres-is yezga mazal-it yettwaḥkem s tzemmar n wid yeṭṭfen afus.
Mayyu 2026 yefka-d tagnit i d-yessefhamen. Deg Gaza, tiɣriwin israiliyen mazal tenttawin-d imeɣrasen ifilisṭiniyen, xas ttruḥ n tmenɣiwt yettwabder am akken yella, maca yeḍɛef. Deg Lubnan, Israel d Lubnan seɣzfen 45 n wussan i ttruḥ n tmenɣiwt i ilaqen ad yeḥbes amennuɣ akked Hezbollah, maca tiɣriwin timaynutin smektayent-d belli ttruḥ ur d-yeggar ara talwit. Deg La Haye, Tmaḥkamt tagraɣlant n tnezzarfut tessefk ad tenker belli ur d-tefki ara warrant imaynuten deg taddart n Palestina ; aya yeskan belli taɣdemt tagraɣlant teqqel d tama n ufruɣ n telɣut d tsertit. Deg Bruxelles, Tdukli Turupt testeqṣed kra n yimezdaɣ israiliyen, yerna tessiwesɛ uẓekka-is ɣef kra n imdanen n Hamas d Jihad islami afilisṭini, war ma tewwi-d lxilaf astratiji akked Israel. Deg wakud-nni, Washington d Téhéran mazal ttemmeslayen ɣef uframework amezwaru, ɣef ttruḥ n tmenɣiwt d ubrid n Hormuz, war amgired aneggaru yettwesbedden.
Ma nẓer yal aferdis iman-is, ad iban d afaylu yemgaraden. Ma nẓer-iten d yiwen, ad d-sḍebren tamnaḍt iwɛaren : Tamnaḍt n Uẓar n Wakal anida amennuɣ yettkemmil s tutlayt n uzerf, anida uẓekka yettarr iman-is deg umkan n tmasit, anida ttruḥ n tmenɣiwt ur yezmir ara ad yili d tuffɣa seg lḥerb, maca d allal n usefrak n tẓuri n tmenɣiwt.
Gaza : ttruḥ n tmenɣiwt am tasekla tadbalit
Deg Gaza, awal “ttruḥ n tmenɣiwt” ur yezmir ara ad d-yessken tidet. Reuters tewwi-d, ass n 10 Mayyu 2026, belli tiɣriwin israiliyen nɣant mačči ddaw n tlata n ifilisṭiniyen, ilmend n yimeslayen n yimejjayen, deg tagnit i d-yettwaskanen am asekyed n ttruḥ n tmenɣiwt i d-yettwasemrasen s usefrak amerikani. Tutlayt tadiplomasit teqqar : ttruḥ, aɣawas, aselkem, taseddart i d-iteddun. Akal yeqqar ayen-nniḍen : imeɣrasen, aneffar, aḥkam askaran, tallalt taneggarut, abrid n tallalt yettwaseḥbes.
Ineqqisen n OCHA ɣef tallalt tanemdanit ssebdaden-d tamsalt tagejdant : tawaɣit ur d-teḍri ara kan seg tiɣriwin yezrin ; tettkemmil s uferreq n wakal, s uguren n tallalt, s usnegwi n lebni, d uɛeggu n tzemmar tinemdanin. Tallalt tessidir tudert, maca ur d-tessara ara tamɣiwent. Tettarra tafekka ad teddar deg umkan anida tudert tasertit d tmetti tettwaḥbes s wudem yettwasuddsen.
Dagi i d-yettban uzerf s tlelli-is yettwaseḥbsen. Leqwanen ɣef ḥerza n yimdanen ur nelli d imjuhad, ɣef unekcum n tallalt, ɣef tazmert n tɣawsa, d tferkit gar imjuhad d war imjuhad, llan. Ur ten-ttun ara yidawlen, laɛskur, neɣ tiplumasiyin n Umalu. Maca aseɣres-nsen yettwaḥkem s tiggelt tasertit : melmi ara yeqqel uxellef i d-yettwabedren d ayen ara yettwaseẓekken ? Anwa ara yefken tazrirt ? Melmi ara yeqqel usefrak askaran, adiplumasi neɣ amsadwar d amcari asertan ?
Tiririt Turupt mazal tettwafraq. Council des affaires étrangères n UE yesseknen, ass n 11 Mayyu, leḥzen ameqqran ɣef tawaɣit tanemdanit deg Gaza d useḥbes n uselkem n uɣawas yerzan resolution 2803. Maca leḥzen n tdawsa ur d-yettawi ara s wudem awurman afus n tzemmar. UE tezmer ad d-tsemm i tawaɣit. Tettwaḥbes mi ara tebɣu ad terr tamsalt-a d allal n tzemmar.
CPI : azerf ddaw n uɛessas asertan
Asneɣmer n Tmaḥkamt tagraɣlant n tnezzarfut, ass n 17 Mayyu 2026, d aferdis ameqran acku yettban d atekniki. CPI tenker belli tefka-d warrant imaynuten deg taddart n Palestina, mbaɛd leɣbar n tseɣlist israiliyen. Tidet tamatut tban : ulac warrant imaynuten deg wass-nni. Maca tamsalt tessefham ugar. Tessekan-d belli taɣdemt tagraɣlant ur tettmahil ara kan deg tmaḥkamin. Tettmahil ddaw n leɛsar n media, n tdiplumasit, d tsertit.
Segmi CPI tekcem deg ifuyla i iẓerren imeddukal imeqqranen n tzemmar n Umalu, teqqel nettat s timmad-is d asentel n uɛeṛṛeḍ, n uẓekka d usnegwi n leqder. Izen i yettwazen i tmaḥkamin tigraɣlanin d aqessiḥ : ad nadi ɣef yicenga yettwasnen yettwaqbel ; ad nadi ɣef imeddukal istratiǧiyen yeqqel d ayen yessewhamen. Azerf ajinay agrakal, i d-yettwabnan mbaɛd tawaɣiyin n tasut tis 20 akken ad yeḥbes afraw n uxellef n leǧrayem imeqqranen, yettmagar aḥriq aqdim : llan wid ur yesɛin ara tazmert, llan yidawlen yettwaḥerzen.
Ihi ilaq ad nura s leḥder. Ismawen n crime de guerre, crime contre l’humanité neɣ génocide ur ilaq ara ad ttwasexdmen am yiwellihen. D ismawen n yidawen izerfanen, ineqqisen yettwasbadun, isekkilen, d yiferdisen n wul d n tigawt. Maca leḥder azerfan ur ilaq ara ad yeqqel d aseḥbes n tnefsit. Ad nugi ad d-nexleq isem azerfan ur d-yenna ara belli ur nẓer ara tidet. Yerna yessefk ad nesbed tidet s tezmert iwakken ur tettwameḥḥu ara.
Lubnan : ttruḥ ddaw n tiɣriwin
Deg Lubnan, tamsalt temgarad maca allal yecba. Reuters tewwi-d ass n 15 Mayyu 2026 belli Israel d Lubnan qeblen aseɣzef n 45 n wussan i ttruḥ n tmenɣiwt, mbaɛd imeslayen i ssehlen Washington. ɣef lkaɣeḍ, ttruḥ yeḥbes lḥerb. Deg tidet, tiɣriwin kemmlent, ttilin leḥsab gar yidurar, Hezbollah mazal-it deg uɣbalu n uḥraz israili, yerna resolution 1701 n Conseil de sécurité mazal-it d afud azerfan yettwabedren yal tikelt maca ur yettwaseɣres ara s wudem yigdun.
FINUL tesmektay-d belli tawuri-is d tallalt i uselkem n resolution-a d uɛessas ɣef uxellef-is. D tamsalt tagejdant. Aẓul n Lubnan ur d-yelli ara d tazɣent ur nesɛi ara azerf. D yiwen seg yimukan i yettwassersen ugar s uzerf deg tmaḍt-a. Maca asers n uzerf ur yeḥbis ara tiɣriwin, ur yeḥbis ara afray n yigenni, ur yeḥbis ara tiriritin, ur yeḥbis ara ixellefen i d-yettwabedren. Azerf yettawi-d taɣessa. Tazmert, s waṭas n tikwal, tettwali melmi ara d-teḥyu.
Tiɣri israilit i d-twwi Associated Press ass n 28 Mayyu deg ḍaḥya n Beyrouth, qrib n tagnit tadiplomasit tameqqrant, tessekan-d tensa-a. Amezwaru yezmer ad yeḍru deg Washington, deg wakud anida tigawt taskarant tettbeddil amezwaru n tzemmar ɣef wakal. Azerf yeqqel d afud n umeslay. Tiɣri, d taseddart n tidet. Ur d-yelli ara d tanmeglaḍt n laɛmer ; d tajerrumt n yimenɣiyen yettwasferken n tura.
Iran : ameslay ddaw n leɛsar, uẓekka s tɣawsa
Afaylu n Iran yettak i tmensayt-a taɣzi astratijit. Leɣbar yellan deg Mayyu 2026 qqaren belli yella uframework amezwaru gar Washington d Téhéran, s ubrid n Hormuz, uẓekka n lpetrol, leḍmana n nukli, d ttruḥ n tmenɣiwt am yiferdisen n umeslay. Deg wass-a, ulac ayen ara aɣ-yeǧǧen ad d-nini belli yella accord aneggaru yettwesbedden. Ilaq ad teqqim tutlayt d tseḥḥa : imeslayen, framework, memorandum, accord amezwaru i yezmer ad yili, mačči traité yettwasbedden.
Iran mačči d Gaza, Lubnan mačči d Iran. Ma nexleḍ-iten, ad d-nesnulfu kan takarḍa tazurant n “front régional”. Maca ifuyla-a ttemsalayen gar-asen. Uẓekka ɣef Téhéran, tiɣriwin deg Lubnan, lḥerb deg Gaza, d lḥisab n Lxalij, sbedden anagraw n leɛsar. Yal ameskar yebɣa ad yerr yiwen n front d allal ɣef wayeḍ : Israel s leɛsar askaran, USA s uẓekka d umeslay, Iran s teɣzi tamnaḍt-is, imeskaran n yiselliten s tzemmert n uɛeṭṭel, UE s tutlayt n lqima i izaden tikwal ɣef leqrar-is.
Dagi i d-teqqel tamsalt n uẓekka d tagejdant. Uẓekka yezmer ad yili d allal n uzerf, d allal adiplumasi, d aɛeqqeb adamsan, neɣ d isali asertan. Maca mi ara yettwaseɣres s wudem ur negdu ara, ur yeqqim ara kan d amekan n tmasit. Yeqqel d amgired n tsertit tagraɣlant. Kra n yimeskaran ttwaɛezlen, kra wiyaḍ ttwasmektayen s tlisa, wiyaḍ ttwaḥerzen acku sɛan azal astratiji.
Uẓekka urupi i d-yettwabedren ɣef yimezdaɣ israiliyen neɣ tiɣessiwin i yersen ɣef lɛنف deg Cisjordanie, akked usewseɛ n uẓekka ɣef Hamas d Jihad islami afilisṭini, yessekan-d tanmegla-a. Yeqqar belli tella tlisa. Yeqqar daɣen belli tlisa-a tettwafessel s leḥder. Ad nesseẓekki imdanen neɣ tiɣessiwin n tama ur yesɛi ara azal am ad nḥaz assaɣ askaran, amsadwar neɣ adiplumasi agejdan.
Azerf ur yeḍɛif ara : yettwaseḥbes
Taggrayt tasahlit d ad nini belli azerf agrakal ur yesɛi ara azal. D lekdeb. Idawlen ttagaden-t s wakken ad zgelent fell-as. Laɛskur ttbeddiren-t iwakken ad sbedden tigawin-nsen. Timeɣrasin ttbeddirent-t iwakken ad sbedden leǧrayem. Tizemmar tɛessent-t iwakken ad sseẓekkin neɣ ad ssegden wid yebɣan ad t-seɣersen ɣef yimeddukal-nsent.
Tamsalt mačči d tiggi n uzerf. Tamsalt d tferkit tasertit n tzemmert-is. Deg Gaza, alugen anemdan yella, maca yettmagar aḥkam askaran d yimeddukal. Deg Lubnan, resolution 1701 yella, maca yettwaḥkem s leḥsab n tzemmar n laɛskur ɣef wakal. Mgal Iran, leqwanen n war asefruri n nukli, tlelli n yiberdan n waman, d uẓekka adamsan, qqelent d iqquṛa n umeslay. Deg CPI, isekkilen llan, maca tteddun deg wakal yellan d ameɣbun n leɛsar.
Ayen i d-tessekan tmensayt Gaza-Lubnan-Iran d anagraw agrakal ur yettruẓ ara s tsusmi : yettmahil s sin n yiberdan, zdat-neɣ. Yeqwa ɣef iḍeɛfen, yeḥder ɣef wid yettwaḥwajen, yettḥeyyer zdat yimeddukal, yeqsaḥ mgal yicenga yettwasnen. Azerf mazal-it d ayen ilaqen, maca ur yelli ara d amellal. Yesra ibeddilen, inezzarfen, ineqqisen, isekkilen. Ugar n waya, yesra amezwaru asertan ara yesseḥbsen ad yettwarr uɣarak-is d décor.
Tamukrist mačči d akken azerf agrakal yettwabdar. Tamukrist d akken yettwabdar di mkul amkan, maca ur yettwaseɣres ara anda i yessewham s tidet.
Nadir Amrouche
Iɣbula isseqdacen
- Reuters : tiɣriwin israiliyen deg Gaza ass n 10 Mayyu 2026, aseɣzef n ttruḥ n tmenɣiwt Israel-Lubnan ass n 15 Mayyu 2026, asneɣmer n CPI ass n 17 Mayyu 2026, uẓekka urupi ass n 28 Mayyu 2026, imeslayen USA-Iran deg Mayyu 2026.
- OCHA : ineqqisen inemdanen ɣef wakal afilisṭini yettwaḥekmen, Mayyu 2026.
- Conseil de l’Union européenne : Foreign Affairs Council n 11 Mayyu 2026.
- FINUL : tawuri n uselkem d uɛessas ɣef resolution 1701.
- Associated Press : tiɣri israilit n 28 Mayyu 2026 deg ḍaḥya n Beyrouth.
- The Guardian d Financial Times : leɣbar n 28 Mayyu 2026 ɣef usewseɛ n uḥkam askaran israili deg Gaza.



