Amaḍal

Nigeria / Tchad : tiɣriyin n igenni d yimeẓdaɣ i d-yettwamatten

Bḍu :
2 dqiqa n tɣuri

Deg tamnaḍt Nigeria/Tchad, yal talɣut ɣef tiɣriyin n igenni d yimeẓdaɣ yessefk ad tettwaseɣti s leḥder : anwa i iḍerben, anida, acu i d-yettwanwan, d acu i d-yellan d imdanen yettwamatten.

Deg lḥarb i yettwasemman “mgal terrorisme”, igenni yettban d amkan n tzemmert yessehlen. Tiɣriyin tteɣlin seg ufella, ttwasegzin s yisem n tɣellist, s yisem n uḥraz, s yisem n usenqed n wid yellan deg yiɣerbazen n tmeẓla. Maca mi ara d-ffɣen yimeẓdaɣ deg yimdanen yettwamatten, lḥarb ur teqqim ara deg ubrid n izen. Tuɣal d tamsalt n lḥeqq.

Asentel Nigeria/Tchad yessefk ad yettwali s leḥder ameqqran. Teɣbalut tamezwarut tettmeslay ɣef tiɣriyin d yimeẓdaɣ, maca aḍris-a ur yezmir ara ad yerr awal-a d tidet tebna bla taseɣti. Ilaq ad nẓer : anwa i d-yefkan l’ordre ? Anida i teḍra ? Acu i d-yella d “cible” yettwasegzan ? Anwa i yeslen i yimdanen yettwamatten ? Ma yella tella teɣdemt tamsɣurit ?

Zone grise n lḥeqq

Aɣbel n lḥarb mgal terrorisme d akken tettbeddil gar tɣellist d tili n wudem. Wid i yettwamatten ttwasegzayen s yisem n “dommages collatéraux”, maca isem-a ur yesseḥbes ara lḥeqq. Lḥeqq amenzaḍ yessefk ad yesseqsa ɣef taseɣti, proportionnalité, distinction gar imeɣnasen d imeẓdaɣ, d uḥraz n wid ur nelli ara deg tnaɣt.

Mi ara tamnaḍt tili gar Nigeria d Tchad, gar Boko Haram, ISWAP, lɛesker, frontières, imeẓdaɣ yettwaḥebsen deg uɣebbar, tamsalt tettwasewɛer. Maca asewɛer ur yelli ara d sebba i wakken ad neǧǧ leḥmala n tɣuri. Aksum n yimeẓdaɣ ur yettwasemras ara d aẓayer n communiqué.

Aḍris-a, ihi, d aḍris a_verifier. Ur ilaq ara ad yettwasuffeɣ uqbel ma ttwaseɣtin azemz, amkan, bilan, lḥukuma i d-yennan, d yisefka n teɣdemt. Deg tnaɣt-a, awal amenzu d aseɣti. Bla taseɣti, lḥeqq yettwaɣli d aɣebbar am igenni i d-yettawin tiɣriyin.

Iɣbula isseqdacen

  • Al Jazeera : teɣbalut tamezwarut LMA, ur tettwaseɣti ara s teɣzi.

Ejj aznaw

Tansa n tmailt-nnek ur d-tetteffoɣ ara. Izegraren ila qrib d uzzigen s