Tajyupulitik n temnaḍt

Pétrole ddaw n leɛqed

Bḍu :
4 dqiqa n tɣuri

Niger d Lcin teddun ɣer ipṛutukulen imaynuten deg pétrole. Deg ubrid amezwaru, yella-d umeslay ɣef usbeddi n tɣawsa n tneflit, ɣef investment, ɣef tzemmar n teẓrigin. Maca asentel ur yeqqim ara deg pétrole kan. D asentel n tɣellist n tmurt i ur nesɛi ara ilel, i yettwaḥqer s yiberdan, s yizenqan, s yidurar n leɛqed.

Agadem, CNPC, raffinerie n Zinder, pipeline ɣer Bénin, akk ayagi yura-d yiwet n tmacahut : ma yella pétrole ddaw n wakal, ulac d acu ara d-yawi i tmurt ma ur tezmir ara ad t-tessufeɣ, ad t-tzenz, ad t-tessexdem deg tmazirt, ad tḥarez ayen i d-yettasen seg-s.

Pétrole n tmurt war ilel

Niger yezmer ad yesɛu pétrole, maca ur yesɛi ara taggara ɣer lebḥer. Dɣa pipeline ɣer Bénin ur d-yelli ara kan d tuyat n lmaɛdun. D abrid n tɣellist, maca d abrid n lxatar daɣen. Ma yella yella umennuɣ gar Niamey d Cotonou, pétrole yezmer ad yuɣal d tamsalt yettwaḥbesen.

Deg 2024, Reuters tewwi-d belli Bénin yessefsed kra n useḥbes n usufeɣ n pétrole n Niger, syin Niger yesseḥbes kra n export ɣer Lcin ɣef pipeline-agi, deg tegnit n umennuɣ gar snat n tmura. Ur d-ttbanen ara d tiɣawsiwin n teknika kan. D tidet n tmura ur nesɛi ara ilel : tɣellist n tneflit tettili daɣen deg wakal n win nniḍen.

Ihi, ma yella yella leɛqed gar Niamey d Pékin, ur d-yettak ara iman-is tɣellist. Yessefk ad nẓer : anwa i yettɛassan asufeɣ ? anwa i yettaran ssuma ? anwa i yettqebilen lxatar ? anwa i yesɛan isefka n tzenzi ? anwa i yezmer ad yesḥebs abrid ? Pétrole mačči d amdan n lqima kan, d tazmert n leɛqud.

Lcin : afus n tallalt, afus n leḥkam

Lcin ur d-tusa ara ɣer pétrole n Niger ass-a kan. CNPC tella deg umezruy-a : deg yigran, deg raffinerie, deg pipeline, deg tedrimt, deg tzenzi. I Niger, ayagi yezmer ad yili d tagnit : ad d-yawi tazmert tamaynut, ad yernu lmedxul, ad yessefk abrid n tneflit.

Maca tazmert-a tesɛa udem nniḍen. Ma yella yiwen n umendid yesseḥbibber ɣef tedrimt, tikni, asufeɣ d tzenzi, tamurt tettidir s yir leɛqed. Ur d-nessawal ara ɣef tɣara n Lcin s leḥqara. Nessawal ɣef lqanun n ddunit n tneflit : win i ḥwajǧen yiwen n umendid akken ad d-yessufeɣ ayen yesɛa, yettnegotie seg wadeg i ur yeǧhid ara.

Tamsalt mačči d acu n tmurt i d-yusan. Tamsalt d acu i tetteddu tɣellist deg yizumal. Pipeline, port, raffinerie, abrid, ur llin ara d tiɣawsiwin n tekti kan. Deg-sen i yettili leḥkem.

Tɣellist ur tettɛeddi ara s pipeline kan

Niger yettidir deg Sahel i yettbeddil. Mali, Burkina Faso d Niger ttawin abrid nniḍen, ttwalin allies imaynuten, ttḥaraben ɣef yiberdan n tzenzi. Pétrole n Niger yedda deg umkan-a : yecud ɣer Bénin, ɣer Atlantic, ɣer corridors, ɣer tsertit tamaynut n Sahel.

Maca tɣellist n wawal ur teɛdil ara tɣellist n lɛeml. Tettban deg leɛqud, deg wayen i d-yettasen i lxezna, deg tzemmar n raffinerie, deg uselmed n yimdanen, deg transparence, deg tzemmert ad ur teqqim ara tmurt deg yiwen n ubrid neɣ yiwen n umendid.

Ma yella ipṛutukulen n 2026 ttwassxedmen akken Niger ad yernu tazmert n negotiation, ad yessexdem pétrole deg tmurt, ad yessefk iberdan nniḍen, zemren ad ilin d allal n tɣellist. Ma yella d leɛqed kan i d-yettaken abrid d tedrimt, maca ur d-yettak ara contrôle, ad d-yuɣal d tuttra tamaynut.

Pétrole n Niger yettak-d asteqsi i Sahel merra : tɣellist ur tettwaḥsab ara kan s bandera d yigran. Tettwaḥsab s corridors, s leɛqud, d wanwa i yesɛan abrid seg tala n pétrole ar lebḥer.

Mourad Ighil

Iɣbula isseqdacen

Aɣmis :

  • Reuters, « Niger and China sign crude oil MOU worth $400 mln, says Niger state TV », 13 avril 2024.
  • Reuters, « Benin provisionally reverses ban on oil exports from Niger », 15 mai 2024.
  • Reuters, « Niger halts oil pipeline exports to China over Benin spat », 14 juin 2024.

Aɣbalu amezwaru :

  • ANP Niger, 18 mai 2026, ipṛutukulen n cooperation pétrolière Niger-Lcin, archive LMA.

Ejj aznaw

Tansa n tmailt-nnek ur d-tetteffoɣ ara. Izegraren ila qrib d uzzigen s