Izerfan d tɣardemt

Lqanun war aselkem

Bḍu :
5 dqiqa n tɣuri

Mi ara kecmen yimḥebsen deg uẓum n wučči, ur d-ttawin ara kan ad asen-slen. Sbegginen-d belli tamsalt n lqanun, ma teqqim war aselkem, tezmer ad tuɣal d talɣa-nniḍen n usekḥer. Deg Tugu, akken i d-yenna umagrad n MaliActu n 18 meɣres 2026 deg uɣbalu LMA, kra n yimḥebsen i yellan deg uẓum n wučči ttwassnen s tɣawsa n yiseyyiren n CEDEAO i d-yettwannan ur ttwakemmlen ara. Yessefk ad nettḥader : ad nẓer asebded n yiseyyiren, ismawen n wid iɛnan, addad-nsen deg ubrid n lqanun, akked waddad n tazmert-nsen. Maca ugur ameqqran iban : lqanun n tuddsa n tmurtin ma ur yettwakemmel ara deg tmurt, yettaǧǧa ameḥbus iman-is zdat n tneẓḍamt n ddawla.

Aẓum n wučči d tigawt n taggara. Ur d-yessebgen ara iman-is belli aḥbas d arẓu n lqanun, ur yettbeddil ara lḥukm n umsefrak, ur yessufeɣ ara aḥric n usenqed. Maca yettmeslay-d ɣef uɛeṭṭel n yiberdan n usuter. Mi ara yeḥbes umeḥbus ad yečč iwakken ad t-id-walin, ayagi yezmer ad d-yini belli tibratin, tiseɣwan, timliliyin akked leɛhud ur d-ttawin ara tafat.

Deg tɣawsa am tagi, ulac kan aḥulfu. Asteqsi d procedura : anwa i yerran tamsalt ɣer temḥakemt n CEDEAO ? D acu i d-yefka lḥukm ? Melmi ? D acu i d-yettwasumer ? Yella lḥukm n taggara ? Yettwazen i ddawla ? Tella tririt n ddawla ? Wid iḥebsen d wid yettraǧun lḥukm, d wid yettwaḥekmen, neɣ d wid yellan deg waddad yettwaxdem fell-as ccek ? War tkerḍiwin-a, ur ilaq ara ad yuɣal umagrad d akkeddu. S tkerḍiwin-a, nezmer ad nẓer amek i tella tegnit gar wayen yefka lqanun akked wayen yettwakemmelen.

Lḥukm ur ikfi ara

Tamḥakemt n CEDEAO mačči d ONG, mačči d awal n uḥerrek. D tamsuda n tuddsa n tmurtin, anda ddwal qeblen, deg tarrayt, ad ttwaseqdacen ɣef yir tignatin n yizerfan imezwura. D annect-a i yerran ar aɛeṭṭel n uselkem d ugur. Mi ara teǧǧ ddawla lḥukm n tuddsa neɣ tesɛeṭṭel-as, ur tettwaḍra ara kan wid i d-yessutren. Tettḥuzz tamuɣli belli yella ubrid n lqanun sennig n tneẓḍamt n tmurt.

Tamsalt n Tugu tesɛa azal ameqqran. Mačči kan ad nẓer ma yella yimḥebsen sɛan tidet neɣ ddawla tesɛa tiririt. Asteqsi d acu i d azal n uẓref n tuddsa ma yella aselkem-is yettuɣal ɣer lebɣi n ddawla i d-yettwasutren deg tamsalt. Lqanun yettuɣal d aɛehed : yettqbal, tikwal yettamr, maca ur iserreḥ ara yal tikkelt, ur yesseḥlu ara yal tikkelt, ur yerr ara lḥeqq yal tikkelt.

Lḥukm ur nettwakemmel ara yezmer ad yuɣal d tasekla n lqanun kan. Yettaǧǧa later, tutlayt, aɣbalu, tikwal rbaḥ n uẓul. Maca i umeḥbus, i twacult-is, i umḥami-is, tamsalt d tin n tidet : ad yeffeɣ seg lḥebs, ad yili uzerfan, ad yawi aseḥlu, ad iwali afaylu, ad tḥebs teẓḍamt yettwacukken, ad yili userfed neɣ taflest. Lqanun ur d-yettasen ara deg tigawin yeqqim deg ubrid.

Ddawla, amsefrak n tuddsa, akked tfekka n umeḥbus

Aẓum n wučči yettawi tamsalt ɣer tfekka. Deg lḥebs, tafekka tettwasefrak : wučči, iḍes, tikli, aseḥlu, tirza, tibratin. Mi ara yeḥbes umeḥbus ad yečč, yettara kra n usenqed ɣef wayen ur tezmir ara tneẓḍamt ad as-tekkes akk. D tigawt yesɛan lixṭar, tezmer ad tawi ɣer tmettant. Maca tettaǧǧa ddawla zdat n uxeddim-is, acku anagraw n lḥebs mazal-it d win i yellan d amsefrak n tazmert n wid iḥebsen.

Ɣef waya, addad n tazmert ur yezmir ara ad yuɣal d aferdis amdan kan. D aferdis n lqanun. Ma yettwasegzem uẓum, ma yeṭṭef, ma yessewjed tazmert n lmut, yessefk i tneẓḍamt ad tessefk aseḥlu, ad tessekles isefka, ad teǧǧ tirza yettwasirgen, ad terr ɣef uccen n war awal. Tasusmi deg tɣawsa n lḥebs ur telli d talemmast. Tettḥarab ɣef tneẓḍamt, mačči ɣef umeḥbus.

Maca yessefk ad neṭṭef abrid n usenqed. Ismawen n wid iɛnan ad ttwaseknen s leḥder. Addad-nsen n lqanun ad yettwassen. Iseyyiren n CEDEAO ad ttwafen. Iwalen n yimḥamiyen, n twaculin, n tuddsiwin n yizerfan, akked tneẓḍamt n Tugu ad ttwafren. Taɣamsa yezdin ur tettbeddil ara tasusmi n ddawla s tarẓagit nniḍen. Tessefrak gar wayen yellan, wayen d-yettwannan, akked wayen mazal yettraǧu asenqed.

Amedya aserti

Tamsalt-a tesbeggin ugur ameqran deg Tefriqt n ugafa n tutlayt tafransist. Timḥakmin n tuddsa zemrent ad d-snulfun lqanun, maca ur sɛint ara yal tikkelt tazmert tasertit iwakken ad t-kemmlent. Ddwal sɛeddayent, qqaren, ttnadin, sseḥbasen, sakin ferrnent tikli n uselkem. Amdan ur yesɛi ara talwit-a. Yettṛaǧu deg lḥebs, deg ubrid n lqanun, neɣ deg tfekka i yettwakken.

CEDEAO tettmeslay aṭas ɣef tdemukratit, ɣef unagraw n uselway, ɣef talwit n tmura. Maca laman-is ur yettwassen ara kan deg yimeqqranen n tuddsa neɣ deg leɛqubat. Yettwassen daɣen deg tɣawsiwin am tagi, anda imdanen suturen kan ad yettwakemmel lḥukm. Tuddsa tasertit i d-yettinin izerfan war aselkem-nsen tettnulfu-d tamnaḍt n ccek : lqanun yella, maca ddawla i yettaran azal-is.

I Tugu, tamsalt-a mačči d ugur n tugna kan. Tettḥuzz tazmert n procedura, anekcum ɣer umsefrak, aselkem n yiseyyiren, tafat deg lḥebs, akked tzemmar n ddawla ad terr s wayen ur nelli d araǧu. Ddawla i yesɛan laman deg lqanun-is ad d-tessekneḍ tikerḍiwin, ad terr ɣef yiseyyiren, ad tessegzi iberdan n uɣelluy, ad tessefk aseḥlu. Ma teǧǧa aẓum n wučči ad yuɣal d amennuɣ n tzemmar kan, tḥemmel lḥebs deg wudem-is arẓagan.

Tamsalt d taqurant : taddart n lqanun n tuddsa ur tḥareb ara ɣef yiwen s yisem-is kan. Tḥareb mi ara d-terr tigawin : aserreḥ, aseḥlu, laman, userfed. War ayagi, tettɣimi d tutlayt nniḍen deg ubrid n lḥebs. Deg ubrid-nni, tikwal tafekka n umeḥbus tettmeslay s ṣṣut yugar lqanun.

Iɣbula isseqdacen

  • Tasɣunt:
  • MaliActu, article du 18 mai 2026 sur le Togo, la grève de la faim de détenus et les décisions invoquées de la CEDEAO, source initiale issue de l’archive LMA.
  • Tinmetiyin:
  • Cour de justice de la CEDEAO, cadre institutionnel et décisions à identifier précisément avant publication.

Ejj aznaw

Tansa n tmailt-nnek ur d-tetteffoɣ ara. Izegraren ila qrib d uzzigen s