Tajyupulitik n temnaḍt

Mali: Aseqqamu n tɣellist, attaques d umennuɣ ɣef wawal

Bḍu :
2 dqiqa n tɣuri

Attaques n taggara deg Mali ur llint ara d tigawin laskar kan. Sskanen-d tamsalt n sovereignty anda yal tama tebɣa ad teṭṭef akal, lxuf d wawal n umennuɣ.

Mi ara d-yessufeɣ Aseqqamu n Tɣellist n ONU awal n useḥqer ɣef attaques deg Mali, isem n tɣellist yettban am akken yezmer ad yessebded kra. Maca deg wakal, aseḥqer diplomasi ur yettḥebbis ara lbarud. Yezmer kan ad yuɣal d amkan n umennuɣ ɣef legitimitet: anwa i yellan d adabu? Anwa i yellan d amdan n tɣellist? Anwa i yettwasekles am aseqqamu, anwa i yettwasker am amcum?

Mali yella deg tagnit anda tɣellist ur tettwafham ara s laskar kan. Tella deg wawal, deg tseddart, deg wayen i d-yettwaqqaren ɣef yimezwura n ataques, deg bilans, deg tɣuri n yidabu, deg tarrayin n yimedya. War tafat n usekles, yal bilan yezmer ad yuɣal d allal n tsertit.

Lbarud d wawal

Deg Sahel, amennuɣ ur yettidir ara deg wakal kan. Yettidir daɣen deg tafat n wawal. Igrawen armed bɣan ad d-ssken belli adabu ur yezmir ara ad yeḥrez tɣellist. Adabu laskar yebɣa ad d-yini belli d netta kan i yezmer ad yesseḥbiber ɣef tmurt. Iɛiwnen n barra bɣan ad d-rren iman-nsen am imeqranen n lḥel. Ggdud, berran i wawal-a, yettidir taɣect n lxuf.

Aseqqamu n Tɣellist yezmer ad yili d amkan n useḥqer, maca ma yella ur yessexdem ara tafat n yinaw aselmad, ad yili d tarrayt n ususru n wawal. Mali yeḥwaǧ mačči kan aseḥqer. Yeḥwaǧ tafat ɣef wayen yeḍran, tafat ɣef yirimen, tafat ɣef wid yettwargmen d wid yettwaḥaznen.

Sovereignty deg uɛdaw n lxuf

Tamsalt tameqqrant d tin: sovereignty ur tettwaḥraz ara s wawal n tɣellist kan. Tettwaḥraz s tazmert n udabu ad yeḥrez imdanen war ma yerr-ten d taɣawsa n laskar. Tettwaḥraz s lqanun, s usekles, s tasefrut n bilans, s tfaska n tɣuri n wid i yettwakksen gar lbarud n yigurdan d lḥukm n laskar.

Chute: deg Mali, amennuɣ ur yettḥebbis ara mi ara d-yettuḥeqqer deg New York. Yettḥebbis kan mi ara ibedd akal, lqanun d tafat zdat lbarud d wawal n lxuf.

Iɣbula isseqdacen

  • Taɣbalt tamezwarut : dossier LMA / article tafransist.
  • À vérifier : ismawen, izemz, imḍanen d tɣuriwin n lqanun uqbel asuffeɣ.

Ejj aznaw

Tansa n tmailt-nnek ur d-tetteffoɣ ara. Izegraren ila qrib d uzzigen s