Tajyupulitik n temnaḍt

Tanaɣt n yiberdan

Bḍu :
6 dqiqa n tɣuri

Di Mali, aḥbas n tmurt seg yilel mačči d awal n tkarḍa kan. Yettaɣal d allal n tsertit mi ara mmeslayen ɣef yipurtan, tilisa, takfat n ttamen, idrimen, akked tkeṛṛusin n usiweḍ n lɣella.

Amagrad i d-yessuffeɣ MaliActu ass n 18 Mayyu 2026 ɣef “aḥbas” akked “tamenɣiwt n yiberdan n usiweḍ” yeldi asteqsi meqqren: Mali ur yettwali ara kan ugur n usiweḍ. Yettwali tanmegla tastrategit: yebɣa ad yesbedd tilleli tasertit, maca lǧehd ines n tudert yeqqen ɣer iberdan, ipurtan akked yimeẓla yellan berra n tmurt-is.

Ayagi mačči d amaynut i tmura ur nesɛi ara ilel. Maca yuɣal d ammas segmi Mali, Burkina Faso akked Niger ffɣen seg CEDEAO ass n 29 Yennayer 2025. Deg wawal n tsertit, d amdan n tilleli. Maca tkarḍa ur tettwali ara ibeddiyen. Lɣella ilaq ad teddu: l’essence, rriz, ddwa, iferdisen n tmacint, ayen i ilaqen i tfellaḥt akked lebni. Ayagi akk yesra ipurtan, iberdan, tilisa, lbankat, ttamen akked laman.

Tilleli s ipurtan n wiyaḍ

Mali yezmer ad yeffeɣ seg ukatar n tuddsa. Ur yezmir ara ad yeffeɣ seg yilel. Bamako teqqen ɣer umaḍal s yiberdan yettawin ɣer Dakar, Abidjan, Lomé, Conakry, Nouakchott neɣ iberdan nniḍen, ilmend n ssuma, lxiḍer akked tsertit. Yal abrid mačči d abrid kan. D assaɣ n leḥkem akked tḥeggant.

Abrid n usiweḍ mačči d izirig ɣef tkarḍa. D taselsilt n leqrarat: anwa i yeṭṭfen apurt? anwa i isbedden leǧṛa? anwa i ḥerzen tikeṛṛusin? anwa i yeldin tilisa neɣ i ssendin? anwa i d-yefkan l’essence? anwa i yettḍemnen axelleṣ? Dayi i yettwazen leqder n tilleli n tidet.

Ihi awal “aḥbas” ilaq ad yettwaseqdec s leḥder. Ma yella d leqrar uffiɣ, ilaq ad yettwabeṛhen. Ma yella d agraw n leɛraqil, akud iṛuḥen, ssuma i d-yettalin, lxiḍer n laman akked tsertit, awal-a yeskan aqelliḍ n usiweḍ, mačči kan d leqrar azrefan. Deg sin, azal aserti d ameqqran: tamurt ur nesɛi ara ilel tezmer ad tettwaḍɛef war ma iɛedda yiwen n usker ɣef tilisa-s.

Tuffɣa seg CEDEAO ur tseḥḥi ara tamnaḍt

Tuffɣa seg CEDEAO teldi tallit n usniles n tsertit n tefriqt n ugafa. Timura n AES bɣant ad bnunt tilleli tasertit akked laman. Maca ayagi yemmuger tidet n lqaɛa: tamsiwin n Sahel qqnent mazal ɣer isenfar n tmurt yettwabnan seg yiseggasen imeqqranen.

CEDEAO tezmer ad tettwanqed neɣ ad tettwaɛeddi. Maca iberdan-is, suq-is, ipurtan-is, ineggura n usiweḍ akked lbankat ur ttruḥun ara. Tsertit tezmer ad d-tini “nexdem tafrara”. Ticci n lɣella tettarra-k ɣer umeslay.

Ihi tamenɣiwt n yiberdan d tamenɣiwt n umeslay gar tmura. Mali yesra ad yesnerni aṭas n yiberdan bac ad ur yuɣal ara yiwen n upurt neɣ yiwen n lǧar d aqelliḍ. Asnerni n yiberdan yettak amkan. Maca ur d-yettak ara tilleli s wudem awurman. Ad tedduḍ seg upurt nniḍen yezmer ad yili kan d abeddel n tḥeggant.

Atlantik n Lmeɣreb: tifrat akked leḥkem

Asentel n ipurtan n Atlantik i d-yefka Lmeɣreb i tmura n AES deg 2025 yella deg ubrid-a. I Bamako, Ouagadougou akked Niamey, tikti tban: ad snarnint tiwwura n tuffɣa, ad ilin iberdan ɣer Atlantik, ad sneqsent lxiḍer n iberdan i yuɣalen d amdan aserti.

Maca ulac asenfar n usiweḍ ur nesɛi ara tsertit. Abrid yesnulfu-d assaɣen n lmaṣlaḥa: leɛqud, ttiknulujit, lbankat, ttamen, tikeṛṛusin, tilisa, tizzegwa n usiweḍ. Lmeɣreb ur d-yettak ara abrid kan. Yettak amkan n leḥkem deg Sahel. I Rabat, ayagi yezmer ad yesnerni azal-is. I tmura n Sahel, yezmer ad d-yefk leḥriya n wawal. Sin n tɣuriwin-a d tidet.

Asteqsi mačči ma ad nqbel neɣ ad nugi abrid. Asteqsi d acu n tmental: anwa i ixellṣen? anwa i iṭṭfen leḥkem? ma yella d leɛqud iffan? acu ara yeḍrun i yimsutaren akked imezdaɣ? Ma ulac tiririt, abrid i d-yettwasebded am wakken d tilleli yezmer ad yuɣal d tḥeggant tamaynut.

Abrid d amkan n umennuɣ anemhal

Tamusni n Sahel tettwales s yiberdan n usker, igrawen yemmuten, drones, inqilaben akked tdukliwin n laman. Ayagi drus. Tamurt tezmer ad terbḥ awal n tilleli, maca ad texser amenɣi n rriz. Tezmer ad tessufeɣ lɛesker abarrani, maca ad teqqim teqqen ɣer upurt abarrani. Tezmer ad tenna ulac asekcem, maca ad tettwaḥkem s ssuma n usiweḍ.

Abrid d amkan n umennuɣ anemhal. Mi ara teḥbes tkeṛṛust ɣef tilisa, ssuma tettali. Mi ara yeqqar ttamen “abrid-a d axaṭar”, ssuma tettali. Mi ara yuɣal upurt d amdan aserti, ssuma tettali. Mi ara tmeddel tilisa, suq n daxel ara yexelsen. Deg Sahel, ayagi ur yettɣimi ara deg izumal n tnezzut. Yettaweḍ ɣer leswaq, ddwa, tfellaḥt, lebni akked twaculin.

D tama tanmettit n tkarḍa tastrategit. Tilleli ur tettwazen ara s nnican kan. Tettwazen s tezmert n tmurt ad tḍemmen lɣella, ad tesseḥbes ssuma, ad tḥareb iberdan n tudert, ad tesseḥbes imdanen ur xellisen ara waḥd-sen leǧṛa n tsertit.

D acu i d-teskan tamenɣiwt n yiberdan

Mali tella deg tanmegla tameqqrant. Tebɣa ad tekker seg tḥeggant tasertit taqburt. Maca teḥwaǧ ad temmeslay akked tḥeggant n tkarḍa. Tebɣa imeddukal imaynuten. Maca ur tezmir ara ad tesnulfu ilel. Tebɣa ad tbeddel tdukliwin. Maca ilaq ad tḥerrez iberdan.

Tanmegla-a ur tettawi ara asefsex n tilleli. Tettarra-t yewɛer. Tilleli n tidet mačči d abeddel n yiwen n upurt s wayeḍ, neɣ bab n laman s wayeḍ. D aɣawas n leɛmer: asnerni n yiberdan, lmeẓla n lɣella, leɛqud iffan, leḥkem ɣef ssuma, tazmert n ineggura n usiweḍ n tmurt, tdukli tamnaḍant s leɛqel, akked laman n yiberdan.

Dayi awal “aḥbas” yezmer ad yili yelhan neɣ d axaṭar. Yelha ma yessken-d lbaṭel n tḥeggant n usiweḍ. Yexṭer ma yessefhem belli awal yefka tifrat. Mali ur tesra ara kan ad tessemmi aqelliḍ. Tesra ad tebnu allalen ara tt-id-yessufɣen seg-s.

Tamenɣiwt n Sahel ur tettwasebdad ara kan deg tiniri, lkaṣirnat neɣ ticeqqufin n usafag. Tella deg ipurtan, deg imukan n tkeṛṛusin, deg tilisa, deg ikufan, deg lbankat akked leswaq. Win yeṭṭfen abrid ur yeṭṭif ara kullec. Maca aṭas n tikwal, yeṭṭef ssuma n uzekka.

Mourad Ighil

Iɣbula isseqdacen

  • Tasɣunt:
  • MaliActu, « Mali : le blocus et la guerre des corridors », 18 mai 2026.
  • Reuters, « Landlocked Burkina, Mali, Niger back sea access through Morocco », 28 avril 2025.
  • Reuters, « West Africa bloc announces formal exit of three junta-led states », 29 janvier 2025.
  • Le Monde, « Sortie du Mali, du Burkina Faso et du Niger de la Cedeao : une reconfiguration régionale s’opère en Afrique de l’Ouest », 29 janvier 2025.

Ejj aznaw

Tansa n tmailt-nnek ur d-tetteffoɣ ara. Izegraren ila qrib d uzzigen s