Tadamsa tamettit tanagdut

Agranar s ccek

Bḍu :
4 dqiqa n tɣuri

Deg Mali, Office du Niger mačči d tanebḍit tazegrawt kan. D tamsukt n teɣdemt n tɣellist n učči. Ihi, ma yella ttwabedren yir-uguren n tedrimt deg-s, ur d ayen n lḥisabat kan. D asteqsi ɣef wamek i tettḥarab tmurt ɣef ugren-is n učči, neɣ wamek i t-tessexser.

Akken i d-yenna MaliActu deg 18 mayyu 2026, ttwabedren yir-uguren n tedrimt deg Office du Niger, yerna yella wawal ɣef userreḥ n ufaylu i parquet. Deg tizi-a, ilaq ad nili s leḥder. Ur d-yelli ara deg ufus-neɣ warraw n usenqed, azal n tedrimt, tizi i yettwaxdmen deg-s, idgan n tedbelt, neɣ tiririt tasuddut. Ur ilaq ara ad nefk lḥukm uqbel ad nẓer isallen imezwura.

Aman d tamernit n tzemmar

Office du Niger mačči d taɣiwant teknikit kan. D amḍiq anda mlalen yid-s uwanek, asif, akal, ifellaḥen, imeɣnasen, wid yettawin adrim, akked tikti n tɣellist n učči. Deg tmurt n Sahel, aman ur llin ara d ayen yellan kan deg ugama. Mi ara kecmen deg uɣerrabu n teẓgi, ad uɣalen d aneḍru n tedbelt.

Aman yezmer ad yeldi lweqt n tezrawt, neɣ ad t-yeḥbes. Yezmer ad yefk abrid ɣer wakal, ɣer lqard, ɣer lḥasil, ɣer ssuq. Ihi, yal tili deg lḥisabat n tzemmar-a tettawi-d ccek deg wamek ttwabḍan yisallen n usexdem.

Ma yella ttwasseknen yir-uguren-a, asteqsi ameqran ad yili: anwa i yessenqaden azal i d-yettlalayen seg wakal yettwaswan? Ifellaḥen, tedbelt, imezgiwen, tikebbaniyin, neɣ ineggura n usenfar? Awal n tɣellist n učči yessefraḥ deg yimeslayen uffiɣen. Ma d akal, yettawi-neɣ ɣer umennuɣ n tzemmar.

Aṛuz kan ur d-yeggar ara tɣellist

Iwanaken ḥemmlen izwilen n tfellaḥt : acḥal n hektarat, acḥal n tunat, acḥal n lḥasil. Maca tɣellist n učči ur tettwaqyas ara s wakal yettwaswan kan. Tettwaqyas s tzemmar n tmurt ad tesdukkel afares, ad teḥrez ifellaḥen, ad tesenqed ssuma, ad tebḍu aman s leɛdel, ad tesweḍ lḥisabat, ad teḥbes rrenta deg tsuddutin i d-yettmeslayen ɣef učči.

Da i d-yettban ubrid n Office du Niger. Yezmer ad yili d allal n tɣellist, maca yezmer daɣen ad yili d amḍiq n rrenta. Anda yella wakal, aman, tiẓriwin, isenfaren, iɣerbazen n uheggi, imeɣnasen, dinna tezmer ad tili tuffɣa n wazal. Ayagi ur d-yenna ara belli kra n win yexdem ayen n diri. Yessefk kan aṭas n usenqed, s lewḍaḥ, s uḍfar.

Asenqed n lefsad ur ilaq ara ad yuɣal d arma n umennuɣ

Deg Mali am deg waṭas n tmura, awal ɣef lefsad yezmer ad yeldi abrid i lḥeqq. Yezmer daɣen ad yuɣal d allal n umennuɣ gar iferdisen n tsertit. Tafsut ur tettban ara deg yimeslayen. Tettban deg tarrayt : anwa i yesseqdacen ? s wanwa n yisemliyen ? ma yella isallen ttwafeṣlen ? ma yella win i yettwabedren yezmer ad d-yerr ? ma yella tamasit tettwaferrez ?

Deg tsuddut am Office du Niger, lefsad ma yella iban, mačči d aɣbel n leɛqel kan. D abeddel deg tɣellist n tudert. Yal adrim i iruḥen deg unagraw n waman yezmer ad yili d aɣerrabu ur nettwaserreḥ ara, d akal ur nettara ara, d lqima i d-yettɣimin ɣef ufellaḥ. Deg taggara, yir-tedbelt tettban deg ssuma n aṛuz, deg lqard n ufellaḥ, deg tazmert n twaculin.

Tɣellist ur d-tettas ara s usiwel

Mali yesɛa sebba ad d-yemmeslay ɣef tɣellist : lḥarb, aḥbas n yiberdan, taggara n umalu, aserwet n tsertit deg temnaḍt. Maca tɣellist ur tettbennu ara mgal abeṛṛani ma yella daxel yettruḥ wazal. Ur yekfi ara ad nḍegger awal ɣef yisuqen n umaḍal neɣ ɣef tmezri n tgella. Yessefk ad nẓer daɣen tedbelt, tiqettunin, isenfaren, izamulen, asenqed.

Office du Niger ilaq ad yili d amḍiq n tidet tamaddayt : akal, aman, aṛuz, axeddim, twaculin n yirifiyen. Ma ttwasseknen yir-uguren n tedrimt, ur ilaq ara ad ttwasegziyen d aɣbel amecṭuḥ. D alɣu ɣef wamek tɣellist tezmer ad tessexser ma ur tesɛi ara taseɣlit n tedbelt.

Tɣellist n učči mačči d axaṭer deg tribun. D lḥisab n ṣṣeḥ, d aɣerrabu yettwaxedmen, d akal yettwaḥerzen, d afellaḥ yettwaxelṣen s lḥeqq, d ṣṣefqa n wanek tettwasenqed. Awanek i yebɣan ad issečč agdud-is, ilaq ad yeḥbes qbel ma ad yuɣal ugren-is d rrenta i wid i t-id-yesseddayen.

Yaqoub Mellali

Iɣbula isseqdacen

Aɣmis :

  • MaliActu, « Mali : irrégularités financières à l’Office du Niger », 18 mai 2026.
  • Le Monde, « Mali : Choguel Maïga, de premier ministre complaisant à cible des putschistes », 8 janvier 2025.

Sources contextuelles :

  • Données contextuelles sur l’Office du Niger et le barrage de Markala, à consolider par sources institutionnelles avant publication définitive.

Ejj aznaw

Tansa n tmailt-nnek ur d-tetteffoɣ ara. Izegraren ila qrib d uzzigen s