Rrente mi ara ibeddel udem
Lezzayer tebɣa ad terr taṣnaɛt tabitrukimikt d allal n tɣellist tasnfalit. Maca rrente, ma ibeddel udem, ur yettɣimi ara d ayen nniḍen s wudem awurman. Tamukrist ur telli kan deg usufeɣ n yiseɣwan neɣ deg ubeddel-nsen, maca deg wayen ara d-yettwabnun fell-asen: tinezduɣin n taṣnaɛt, tamussni, ixeddamen yettwassnen, tasekkurt tadigant, asileɣ, akked lqima ara yeqqimen deg tmurt.
Ɣef wayen d-yenna uɣbalu amezwaru, agraw n yiminigen n 18 Mayyu 2026 yerr-d sdat aɣawas n taṣnaɛt tabitrukimikt. Yella-d wawal ɣef useqdec n yiseɣwan deg tmurt, ɣef useqdec n yiɣzeran n petrol i ufares n yiferdisen n plastiki, ɣef hilyum d aɣbalu yesɛan lqima, akked ufus i yefka uwanek i tnezzut n lfusfat. Iswi d abyan: ad yernu useqdec n wayen yellan deg tmurt, ad yeqqim cwiṭ seg usenqes n l’importation, ad yili umḍan ɣef tẓuri n ssuq amatu.
Aya yesɛa lmaɛna. Tamurt i d-yesufɣen hidrokarburat, syin tettawi-d s wazal ameqqran iferdisen n plastiki, tettidir tamgarḍit n rrente: tettazal aɣbalu, syin tettɣimi tettawi-d lqima yettwabeddlen deg berra. Maca afham n tmagarḍit ur ikfi ara. Isteqsi ameqran d amek ara t-tessefru tneɣrit n waneɣ.
Abeddel ur d-yettawi ara yal tikelt taṣnaɛt
Tibitrukimikt tezmer ad tili d tikli n taṣnaɛt s tidet. Tezmer ad d-tesnulfu résines, engrais, plastiki n teknika, solvents, akked yiferdisen i lfeṛḥa, lebni, tazmert, asafar, tagnit n uẓetta. Tezmer ad tessefrak aṭas n tkeṛṛasin timeẓẓyanin d tilemmasin deg ubeddel, maintenance, transport, ingénierie akked recycling.
Maca tezmer daɣen ad teqqim d rrente yettwaseggmen. D wagi i d lxiḍer. Ma yella imeṛṛa n yiɣawasen d imeqqranen, yettidiren s lcapital ameqqran, yettawin-d machines seg berra, ur qqinen ara mliḥ ɣer tkeṛṛasin tidiganin, yerna ttwalin sdat exportation, ur ttbeddilen ara taɣessa n tɣawsa n tmeẓla. Ad rnun tabqit i rrente, maca ur d-bnun ara aẓeṭṭa asnfal n tmurt.
Asefru gar sin iberdan yettban deg yisteqsiyen: acḥal n yixeddamen yettwassnen ara d-yefɣen? Acḥal n tkeṛṛasin tidiganin ara yekcmen deg sous-traitance? Acḥal n maintenance, asileɣ, tamussni ara yeqqimen daxel? Amek ara qqnent tnezduɣin-a ɣer tsedawiyin, ɣer institutes n teknika, ɣer zones industrielles? Aɣawas n taṣnaɛt ur yettwaqyas ara s lqima n uɣawas, maca s lqima n uẓeṭṭa i d-yesnulfa.
Plastiki d amsekyed anmetti
Afares n yiferdisen n plastiki deg tmurt yezmer ad isenqes l’importation, ad iseggem supply, ad yefk afus i tkeṛṛasin n ubeddel. Maca ur yettili d win yesɛan azal anmetti alamma yessers azal n ssuma, n wawal n yiferdisen, n teẓẓa n wawal, akked uxeddim yesɛan adabu. Taṣnaɛt ur tettɣimi ara d tamsalt n yisem awṭani. Tettban deg wayen tettbeddil deg tudert, deg uxeddim, deg ufares.
Dayi i ilaq ad nerr lwelha i wawal n waneɣ, maca ur t-nettawi ara s wayen kan i d-yenna. Taɣellist tasnfalit ur d tban ara ma nbedel fournisseur aberrani s monopoly adigan. Tban ma yella tella tezmert n tmetti: ad tafares, ad tbeddel, ad tesseɣti, ad tɛiwed useqdec, ad tsileɣ, ad twelleh useqdec.
Lxiḍer n ubeddel n l’importation s wudem afessas
Asenqes n l’importation ilaq, maca ur ikfi ara. Tamurt tezmer ad testawi-d drus n yiferdisen yemmden, maca ad d-tawi machines, licences, technologies, pièces, tamussni. Deg waya, afares yezmer ad yili daxel s wudem, maca ad yeqqim yettwaqqen ɣer berra deg llsas.
Ilaq ad nefrez kraḍ n yiswiren: aswir n tnezzut, i yebɣan ad isenqes facture; aswir n taṣnaɛt, i d-yettarun intrants deg tmurt; aswir astratégique, i yesɛan technologie, maintenance, asileɣ, innovation. Amennuɣ deg Lezzayer ilaq ad yili deg wis kraḍ. Ma ulac, tibitrukimikt ad tuɣal d isem amaynut i tɣessa taqdimt n tɣellist.
Daɣen, ur ilaq ara ad nettu tamukrist n twennaḍt. Afares n plastiki deg umaḍal i yettnadin ad isenqes kra n useqdec-is, ilaq ad yili recycling, lqwanen n tazmert, asenqes n pollution, akked uḍman n lqec n plastiki. Afares ugar ur yettili ara yal tikelt d afares yelhan.
Lezzayer tesɛa iseɣwan, tamussni deg tɣessa n energy, ssuq adigan, akked tkeṛṛasin n waneɣ. Maca aɣbalu n ṭṭbiɛa ur d-yettawi ara waḥdes aɣawas. Petrol, gaz, lfusfat, hilyum, fkan-d tawwurt. Maca adabu yettban mi ara d-yili ufran: anwa ara yeṭṭfen lqima, anwa ara ixeddem, anwa ara ilemmed, anwa ara yefares.
Tibitrukimikt tezmer ad tili d tikli ɣer tɣellist tasnfalit. Tezmer daɣen ad tili d udem amaynut n ṛṛay aqdim: amek ara nẓer belli ma nezenz aɣbalu s wudem yelhan, ekonomi ad tbeddel. Rrente teẓra amek ara tbeddel llebsa. Taṣnaɛt s tidet tettban s wudem nniḍen: tettnerni tazmert n tmetti ad tafares.
Yaqoub Mellali
Iɣbula isseqdacen
Aɣmis :
- El Watan, « Conseil des ministres : Tebboune insiste sur le développement de l’industrie pétrochimique », 18 mai 2026.
- Reuters, « Algeria plans $60 billion energy investment over five years, Energy minister says », 6 octobre 2025.
- Reuters, « Algeria signs $5.4 billion oil and gas deal with Saudi firm Midad Energy », 13 octobre 2025.




