Ebola deg Ituri: ṭṭrad, tazmert n tdukkli n ṣṣaḥa d lexsas n tɣellist
Deg Ituri, Ebola ur d-yettas ara deg yigenni. Yettas deg tmurt yellan gar tɣellist, ṭṭrad, iberdan i yettwagdel, tazmert n tmedyazt n ṣṣaḥa i yenneɛtaben.
Aṭṭan am Ebola yettɛedda s tɣawsa n ṣṣaḥa, maca yettban s wudem n tsertit. Deg tallunt anda tuddar ttwabḍant, anda imezdaɣ ur zmiran ara ad awḍen ɣer usensu, anda imsebgen n ṣṣaḥa ur sɛin ara laman, aṭṭan yettawi-d ayen i yellan yakan: lexsas n udabu azayez.
Ituri mačči d amḍiq n tnezzayt tafessast. D amḍiq n lǧerḥ ameqran: tamedyazt n tɣellist, igrawen yessugten, imdanen yettwadeggiren, iberdan n lɛawen yettwasekksen. Deg tɣawsa am ta, asefru n aṭṭan ur yezmir ara ad yili kan s tneɣruft n lexbar ɣef umḍan n wid yuran. Ilaq ad nẓer ma yella d acu i yezmer ad yili useḥbiber, timusniwin, tasekka n uwali, tudert n wid i yellan deg tmurt.
Aṭṭan yettɛassa tazmert n tmetti. Ma yella ṣṣaḥa tettwaḥseb kan d aferdis n tmeẓla, tamedyazt tettruḥ. Ma yella tettwaḥseb d azref azayez, lǧerḥ yettban uqbel ad yuɣal d tazlaft.
Acu i d-yettban
Tadyant-a ur ilaq ara ad tettwaqra d asali ifessus. Tessebgan assaɣ gar tedyant, udabu, tɣellist, tɣerma neɣ tnezzut, akken yella deg wudem n umagrad azadur. Deg tarrayt n LMA, asentel ur yettawi ara kan awal ɣef wayen yeḍran, maca ɣef wayen i d-yettban seg wayen yeḍran.
Tamsalt tasertit
Tamsalt tameqqrant d tin: anwa i yettmeslayen s yisem n ddawla, n izerfan neɣ n tmetti? Anwa i yettwaḥeqqren? Anwa i yettwasuter ad yettwali? Deg umagrad-a, awal ur yelli ara d anadi n lɛaǧeb, maca d asuter n tmuɣli n tɣawsiwin s leḥder, s usenqed, s tgejdit n tmekti.
Tasuqilt tamaziɣt-a tettak i umagrad abrid ɣer yimɣaren n tutlayt, maca ur tettekkes ara leḥder n usali. Ma ulac acegger n yisallen, ur ilaq ara ad yettwaseẓreg am wawal aneggaru.
Iɣbula isseqdacen
- Asali azadur : afaylu afransis n LMA i d-yettwasuqlen ɣer tmaziɣt.
- À vérifier : isallen, imḍanen, ismawen d tɣessa n wawal uqbel aseẓreg.




