Tamagit deg ufrayen
Timura yettwasnarnan, idrimen imeqqranen i tneɣrit n tẓegwa, akken d umennuɣ n lhirra d tmigrit akked Paris: Lezzayer tettban am wakken tebɣa ad tesseɣli tamagit n tmurt s wudem amaynut. Maca tamagit n tmurt mačči d afriwen n uskan. Tettwaqyas deg lmeṛsa, deg ipipiten, deg izenqen n wazal, deg imyura gar tmura, deg tedbelt, akked deg twuri i yzemren ad tefk afus i tukksa n tɣellist.
Lezzayer tesɛa yiwen wawal iḥemmel-it udabu: tamagit. Awal-a yettili deg tsertit, deg tdamsa, deg tẓegwa, deg tmedyazt n tmekti, deg wassaɣ akked Fransa. Ur d leɛb ara. Tamurt i d-yekkan seg umennuɣ ameqran n tɣerma ur tezmir ara ad terr tamagit d tikti kan. Maca llant snat n tmagit: tin yettwanṭaqen deg inawen, d tin yettbanen deg tzemmar. Tamezwarut tettban deg iberdan n udabu. Tis snat tettwaqyas deg lmeṛsa, deg ifabriken, deg isekla n tẓuri n ssikka, deg imyura n tẓegwa, deg yimeẓla n negotiation, akked deg tazmert n tmurt ad d-tessufeɣ ayen tḥwaj.
Deg waya i d-yettban lḥal n Lezzayer. S wudem n usebtar, kra n yisallen ttbanen am wakken tella tḥerci n wakal: asnerni n lmeṛsa, iɣewwaren imeqqranen n Sonatrach, lebɣi n uɛiwed n umyur n ušrik akked Tiddi Tadukklit n Uruppa, d leqrar ur tettuɣal ara d tagut deg unadi n Fransa ɣef umyur n 1968. Inaw anebdu yessawal s yiles n tuɣalin n ubrid. Maca tuɣalin-a tettqabal asteqsi ameqran: acu ara yili wazal n tmagit ma tmazal tettḥaza rriɛ, asuq iberraniyen, tiknuluǧit yettwassersen seg berra, akked iberdan n tlogistik ur nettwasel ara akken ilaq?
Lmeṛsa, tidet taddayt n ddawla
Lmeṛsa mačči d aɛeqqa n lebni kan. D talast tadamsant, d allal n uẓerref, d amkan anda ddawla tettmager tigawt n usuq ameɣrad. Deg tmurt i mazal tettawi seg berra aṭas n wallalen, n yiferdisen n tɣuri, akked kra n yiferdisen imezwura, tamagit n lmeṛsa ur tezmir ara ad tili d ayen n lḥala tis snat. Nettat i d-yettaken imehḍaren n lweqt, n ssuma, n tneɣrit n tmesslayt taberranit, n tzemmar ad tessuffeɣ ayen yugar iɣsan n lpetrol d gaz, akked ma yella Lezzayer tezmer ad tili d abrid gar tmura.
Ihi, isallen ɣef iɣewwaren n lmeṛsa ilaq ad ttwaṭfen s tidet, maca ur ilaq ara ad ttwaṭfen am wakken kmlen. Asnerni n lquays, asdukel n lmeṛsa akked ssikka, asenqes n lberuqraṭiya n ljmarak, asnerni n tlogistik, d uḥraz n yiberdan, mačči lebni kan. D tarrayt n lḥukm. Lezzayer tezmer ad tesnerni tazmert n lmeṛsa, maca ma qqimen lmeṛsa ttwaḥebsen s tedbelt yernan, s yimonopolen, s yiferdisen n leqrar ur d-yettbanen ara, neɣ s lxasara n uẓer n tɣuri i yezmren ad yessuffeɣ, asnerni ad yeqqim d asan n uskan.
Lmeṛsa n Bgayet, i d-ttmeslayen fell-as kra n yisallen n tdamsa ɣef ufran n tsuffɣa deg tazwara n 2026, teskan-d belli llant tzemmar. Maca aṛṭu n yiwen lweqt ur yebni ara anagraw amaynut. Asteqsi ur d-yelli ara ma Lezzayer tezmer ad tessuffeɣ ugar deg kra n yiseggasen. Asteqsi: ma tezmer ad terr lmeṛsa d allalen n tsertit n tɣuri: tasnulfut tadigant, aḥewwel, azal n umaynut, tikebbaniyin i d-yessuffɣen, ilugan, afran n yidrimen, d ubeddel n daxel. Ma ulac aya, lmeṛsa tettidir kan tɣellist.
Tazegwa tettak tazmert, ur tettak ara tamagit tummidt
Sonatrach tezga d ul n ddawla n Lezzayer. Aɣawas n 2026-2030, i d-yettwasegzen ɣef unadi n uɣbalu, raffinage, pétrochimie akked uḥewwel deg tmurt, yerr-d i lḥaǧa iban: ad yettwasniles uɣbalu, ad yettwaḥrez wazal n tsuffɣa, ad senqsen kra n tkeččumin seg berra, ad d-yettwaṭṭef ugar n wazal deg tmurt. Deg ddunit anda Uruppa tebɣa ad tesnqes aɛecciw ɣef gaz n Rrus, Lezzayer tesɛa afus n tzemmar.
Maca afus-a yesɛa tilisa. Tazegwa tettak tazmert deg tdiplumasit, maca ur d-tessefray ara tamagit tadamsant s wudem awurman. Rriɛ yezmer ad yessefru ddawla, ad yesɛu azal deg ssilm n tmetti, ad iɛiwen tkeččumin, ad yeḥrez lbudget. Maca ur yebni ara s yiman-is tadamsa yettwaferrqen. Yezmer daɣen ad yesseḥbes abeddel ma yefka-d tikti belli tamagit tekfa acku aɣbalu n wakal mazal yettak idrimen.
Pétrochimie d raffinage d iberdan ilaqen. Maca seknen-d asteqsi n tsertit: anwa i yellan d bab n wazal yettwasnulfan? Anwa i yessnen tiknuluǧit? Anwa i d-yettakken allalen? Anwa i yettawi isuqen? Anwa i yefren ma yella ilaq ad tessuffeɣ gaz, ad tessexdem-it deg daxel, ad tesseɣli tasnulfut, ad tɛeddi ɣer tẓegwa tamaynut, neɣ ad tili d tiririt i lḥajat n tmetti? Ma qqimen isteqsiyen-a deg ifassen imeẓyanen n udabu, tamagit n tẓegwa ad teqqim d tin n yigenni: tettas-d seg ddawla, tettader ɣer tmetti, maca ur tettbeddil ara tamurt n tidet.
Lezzayer ur txuṣṣ ara seg yisufar. Txuṣṣ seg ubeddel yettwaḥerzen seg rriɛ ɣer tɣuri. Abeddel-a ur d-yettas ara s leqrar kan. Yessefk-d timsal tadamsanin yellan d tidet, tikebbaniyin i yezmren ad ɛeddint ɣer wazal ameqran, taɣuri teknikit, anadi yesɛan taɣult, lmeṛsa yeddan, lḥeqq n tijara yettwaḥerzen, akked tedbelt ur nettneɣ ara tzemmar n umdan s yisem n uẓerref.
Amyur n 1968, asayes gar Fransa d Lezzayer
Afaylu n tmigrit gar Fransa d Lezzayer yesskan-d udem-nniḍen n tmagit i yettwacudden. Amyur n 27 Dujember 1968, i yesdukkulen amussu, aqama d uxeddim n yimezdaɣ n Lezzayer deg Fransa, yuɣal d tamnaḍt n umennuɣ deg tsertit n Fransa. Deg 30 Tuber 2025, Assemblée nationale n Fransa teqbel taɣuri i tebɣa ad tessefsex amyur-a. Yessefk ad d-nini s tefransist: taɣuri n parlement ur d-telli ara d tafaska tazɣant i usefsex n umyur gar snat tmura. Tesɛa azal n tsertit, ur tesɛi ara afus n tneḍṭ.
Maca azal n yisem yessekcam iman-is deg wassaɣ n tzemmar. Deg Paris, amyur n 1968 yuɣal d aglam yessahlen i tsertit n tmigrit i yebɣan ad d-tban d tin yesɛan afus. Deg Lezzayer, yettwasen am afaylu n tmagit, d inheritance gar snat tmura i ur tezmir Fransa ad tessemres am akken tebɣa. Yal ddawla tettmeslay i ugdud-is. Fransa tebɣa ad tban teṭṭef talast-is. Lezzayer tebɣa ad tban ur tettekki ara i lɣaṛ n tmurt tamẓwarut n tɣerma.
Maca ugur d akken snat ddwalin ttmeslayent ɣef tmagit s usemres n yiman n yimigran am wallal n tdiplumasit. Laissez-passer n consulat, ṭṭrad, visa, aqama, passport diplomatik: yal taɣawsa tuɣal d azref n uḥbas. Amɣar amdan n wass, d netta i yettwattun. Anejmar, axeddam, tawacult, win yesɛan snat n tsekliwin, win ur yesɛi ara lpapier, amɛaš: akk wwin-ten deg tmacint anda azref yuɣal d afus n uḍɣaṛ.
I Lezzayer, afaylu-a ur yeshil ara. Tezmer ad tɛeddi ɣef uḍɣaṛ n Fransa, maca ur tezmir ara ad tettu belli amussu n yimezdaɣ-is mazal yettcuddu ɣer umyur aqdim. Tezmer ad tessegzi assemres n Fransa, maca ur tezmir ara ad terr tmigrit d ccan n nnif n tmurt kan. Mi ara yili kra n yilemẓiyen yettnadin deg berra ayen ur asen-tettak ara tdamsa n daxel, ugur ur d-yelli ara d diplomatic kan. D ugur n tmetti, n tɣuri, d tsertit.
Uruppa, amšarik d uqerru
Tamsalt-nniḍen tettban akked Tiddi Tadukklit n Uruppa. Lezzayer tebɣa ad tɛawed amyur n ušrik i yekcem deg tuddma deg 2005, s yisem n lexyal deg tijara d tasnulfut. Tasekkirt-a tesɛa azal: tafatḥa n tijara ur d-tewwi ara aferriḥ i yettwaɛahden. Deg aṭas n yiseggasen, teḥrez wassaɣ ur nelli ara d amesbaɣ, anda Lezzayer tessuffuɣ tazegwa, tettawi seg berra iferdisen yettwaḥewlen, allalen, tiknuluǧit akked lḥajat n tnezzut.
Maca ad tebɣu aɛiwed ur yekfi ara. Deg 2025, Uruppa tebded abrid n usefru n umennuɣ ɣef ugur n tḥeddit n Lezzayer i tijara d investment. Daɣen, amennuɣ-a yesskan-d aḥbas n uẓar: Lezzayer tebɣa ad teḥrez asuq-is, ad tɛiwen taɣuri-is, ad teẓer tkeččumin. Bruxelles tḥareb ɣef ilugan n umyur i tesɛa d ilugan. Seddaw yiles n uzref, yella umennuɣ ɣef izerfan n tneɣrit tasnulfut.
Ihi, asteqsi mačči kan ma yella ilaq i Lezzayer ad teṭṭef iman-is i Uruppa, maca s wacu ara t-teṭṭef. Tḥeddit n tkeččumin tezmer ad teḥrez asuq s lweqt. Tezmer daɣen ad ternu lixṣaṣ, rriɛ n tedbelt, lmaḥsud, d iberdan ur d-yettbanen ara ma ur tella ara tsertit n tɣuri n tidet. Tamagit ur teɛni ara ad teldi talast kan. Teɛni ad d-tesnulfuḍ ayen i d-tenniḍ ad tbedleḍ, ad tesseɣreḍ, ad tferneḍ idrimen, ad tessuffɣeḍ, ad teẓreḍ imonopolen, ad terr leḥsab.
Udabu yefren tamagit yettwasdabelen
Ayen i d-yeqqnen lmeṛsa, tazegwa, tmigrit d Uruppa d aya: Lezzayer tesɛa tamagit tsertit tameqqrant, maca tamagit n tɣuri mazal ur tekmil ara. Ddawla tessen ad d-tini ala. Tessen ad tseḥbes, ad tessebṭeṭ, ad tnegoti, ad tḥebbes, ad terr akk ɣer ufus-is. Tessen ad terr tamagit d amkan n umennuɣ. Maca mazal tɛawed ad tili tamagit d tazmert i yettwaferrqen gar imdanen.
Tamagit n tidet ur tettḥebbes ara deg udabu. Tesra lmeṛsa i ixeddamen, tazegwa i yessefrayen abeddel, tmigrit i ur nettwali ara d tasarut n ufrar i yilemẓiyen, imyura iberraniyen yettwaɛawden s uɣawas n tasnulfut iban, akked yimdanen ur nettili ara d inaganen kan i tdiplumasit i d-ittawin lqima-s.
Udabu n Lezzayer iḥemmel ad yerr nnif n tmurt mgal uḍɣaṛ n berra. Nnif-a yessefk. Maca yettɛeḍḍil ma yesseffer tɣellisin n daxel: tadamsa n rriɛ, lberuqraṭiya taẓayant, tɣuri taḍɛift, takerkest n leqrar, akked lxasara n tebɣest deg lextiyarat imeqqranen. Tamagit ur tettwasekkan ara kan mgal Paris neɣ Bruxelles. Tettwasekkan zdat Lezzayriyen: deg uxeddim-nsen, deg tɣessa n tmurt, deg umussu-nsen, deg tzemmar ad dirent war ma yella ssuma n gaz i d-yefren azekka.
Afrag n tmagit iban. Tɣellisin, ttilint deg ikablan, deg lquays, deg imyura, deg visa, deg turbines, deg ssikka ur nelli ara, akked deg izenqen n wazal i yexṣan. D din i yettili umennuɣ n tidet.
Karim Medjani
Iɣbula isseqdacen
- Assemblée nationale française : séance du 30 octobre 2025 sur la proposition de résolution visant à dénoncer les accords franco-algériens de 1968.
- Dalloz Actualité : analyse de la résolution adoptée le 30 octobre 2025 sur les accords franco-algériens.
- Le Monde : couverture de la crise franco-algérienne autour de l’accord migratoire de 1968.
- APS : informations sur le plan d’investissement Sonatrach 2026-2030.
- Agence Ecofin / La Tribune Afrique : données sur le plan de développement de Sonatrach et le contentieux UE-Algérie.
- Commission européenne, Access2Markets : Accord d’association UE-Algérie.
- TSA Algérie et Maghreb Emergent : informations économiques sur les investissements portuaires et les exportations via les ports algériens.




