Tadamsa tamettit tanagdut

Augusta, tiwwura n yilel d yiswan: tasleḍt tamaddit n tmenḍawt tazzayrit

Bḍu :
9 dqiqa n tɣuri

Aseɣ n uṛefinar n Augusta sɣur Sonatrach ilaq ad yesseǧhed taddart n usellaḍ n lbitṛul. Maca tamsalt-a teqqar ugar: deg tedamsa n rrenta, timanit ur tettwasenqad ara kan s yigran neɣ s tḥesabt. Tettwasenqad s yizraren n usufeɣ, tiwwura n yilel, isegrawen, ilugan, tigejda n useggem, d yiswan i yettexlles ugdud.

Tamsalt n Augusta ur tezmir ara ad tettwafhem kan am temsalt tasnaɛt ur d-yettwafessren ara akken iwata, neɣ am umezruy n usefrek, neɣ am lxiṣam ɣef yizwilen gar yimḍebren iqburen, imusnawen d wid yettmeslayen s yisem n Sonatrach. Tesseknay-d ayen nniḍen. Tessekcem-d deg tafat tanmegla tagejdant n tedamsa tazzayrit: tamurt i d-yessufuɣen leḥruq, tesɛa takebbant tamurtant tazmert, tesɛa rrenta n tazmert meqqren, maca mazal tettaṭṭaf deg yiberdan, tiknulujiyin, isegrawen, ilugan, tiwwura n yilel, asileɣ n yilel d suqat ur tent-teṭṭef ara akk.

Deg waya i tebda tamsalt tagejdant. Mačči kan deg usteqsi ma yella Augusta tečča ddeqs n yidrimen, ma yella aḥric-a yeqqur, neɣ ma yella rrebḥ i d-yettwameslayen ass-a yezmer ad yesseɣli ssuma n useɣ, n useggem d umṣawaḍ. Isteqsiyen-a ilaqen, maca ur kfan ara. Ttḥebisen amennuɣ deg tḥesabt taqurant. Augusta, uqbel akk, d asafu: Lezzayer tesɛa lmaṛa, maca ur tesɛi ara yal tikelt azrar. Tessefɣ, tessenɣas, tettak-d si berra, tettarefin kra, tettɛawad, tettmudd afus, tessefrek. Tesɛa rrenta, maca rrenta ur tettarra ara iman-is d tazmert n tneflit.

Aḥric deg berra ur d-yettawi ara tikti tasnaɛt n daxel

Aṛefinar n Augusta deg Ṣiqilya, i d-yefka Sonatrach sɣur Esso Italiana, ilaq ad yesseǧhed taddart n usellaḍ, ad yesseɣli ssuma n tukciwin n yifarisen yettwarefinin, ad yesdukel takebbant tamurtant deg yiberdan n Amediterrani. Deg lkaɣeḍ, tiririt-a ur telli ara d tuffra. Takebbant meqqren n tazmert ur tettidir ara kan s usufeɣ. Tettarefin, tettbeddil, tessiweḍ, tzenz, tettḥader imukan-is n uznuzu. Ugur, ihi, mačči d aseɣ n uḥric tasnaɛt deg berra. Ugur d acu i d-yemmal useɣ-a ɣef tsertit tasnaɛt n tmurt.

Aṛefinar yellan deg Ṭelyan ur yelli ara d aṛefinar deg Skikda, Arzew neɣ Hassi Messaoud. Yettddu s uzref aṭelyani, deg usatal n ilugan n Yurup, s lemḥadra n twennaḍt, ssuma n uxeddim, imawlan, izraren n talujistikt d suqat. Yezmer ad ixdem i lfayda n Sonatrach, maca ur yesefra ara s wudem awurman axuṣṣar n tzemmert tasnaɛt deg tmurt. Yezmer ad yesseǧhed amkan n tmesɣiwt, maca ur yettawi ara tsertit tasnaɛt n daxel. Yezmer ad d-yawi chiffre d’affaires, maca chiffre d’affaires wahdes ur d-yeqqar ara timanit.

Tamsalt n Augusta tessuter ad nbeddel tamuɣli. Timanit n tazmert ur tettwasenqad ara kan s lmelk n yiger, neɣ s lmelk azref n uṛefinar. Tettwasenqad s tzemmert n ubeddel deg tmurt, useggem n wallalen, asufeɣ n tigejda, aṭṭaf n yisegrawen, aselmed n tzemmar, aṭṭaf n yiberdan, asnulfu n ilugan, aḥader n imukan n uznuzu, d useɣli n uxater n uḍar seg berra. Tadamsa tezmer ad tesɛu lbitṛul, maca ad tili tettwaqqen ɣer tmacinin. Tezmer ad tessenɣas gaz, maca ad d-takcem allalen i s-yettakken tazmert ad tkemmel asufeɣ. Tezmer ad tesɛu rrenta, maca ad teqqim tetteɛraḍ i ssuma n yiseflawen, i dollar, i leqrar n yimawlan d ilugan n suqat n berra.

Tiwwura n yilel d tiwwura timaddiyin n tmenḍawt

Deg dagi i d-kecmen yifurak n yilel izzayriyen deg tesleḍt. Ur llin ara kan d imukan itiknikiyen. D tiwwura timaddiyin n tmenḍawt. Arzew, Skikda d Bgayet tjemmɛen asileɣ n tazmert. Dzayer, Wahran, Annaba, Djen Djen, Mustɣanem d tiwwura nniḍen tkeččmen deg-sent tɣawsiwin, tmacinin, irden, tigejda n useggem, isegrawen n tesnaɛt, allalen n tdukkla, ikimiyen, imesdawen d tɣawsiwin n tudert. Deg tedamsa yettneflin, afurak n yilel yezmer ad yili d aseɣwen n tesnaɛt. Deg tedamsa i d-yettakcem si berra, yettuɣal d aṛṣif anda tettjemmiɛ tmenḍawt.

Isteqsi d aquran: tiwwura n yilel izzayriyen xeddment i tsertit n usufeɣ, neɣ sefraken kan akcam n wayen ur d-tessufuɣ ara tmurt? Akuntinir i d-yettasen ɣer ufurak ur d-yettawi ara kan tɣawsiwin. Yettawi-d daɣen azrar n tzemmar. Deg-s tezmer ad tili tmacint ur d-tessufuɣ ara tesnaɛt tamurtant, tigejdit n useggem i war-s ad yeḥbes uxxam n tneflit, ddwa i d-yekkan seg berra, allal n tfellaḥt i ɣef yettwaqqen uḥric n yimeɣra, amesdaw iliktruni ur nelli ara deg tmurt, neɣ asegraw akimawi i war-s ad tesqerqer tzeqqa n usufeɣ.

Tamendawt n tneflit mačči d awal amatu. Tettwaḥsab s wussan n uṛǧu deg ufurak, s devise i yettwagren, s lxella n tɣawsiwin, s ssuma n talujistikt, s rrebḥ i yettwaṭṭfen sɣur imedrawen, s yiswan i yettwarnan ɣef twaculin. Mačči d tugna. D tamṣukt tmettit.

Iswan beddun uqbel suq

ɣef waya, ameslay ɣef yiswan yettwafhem s tuccḍa aṭas n tikkal. Ttawin-d awal ɣef umzenzu, amspeculi, suq n berra n ilugan, amzenzu ameqran, tikwal s tidet. Maca taɣuri tamoralit n uɣlay n yiswan teqqar drus. Iswan ur ttalin ara kan acku kra n wid yellan deg suq ttɣurrun. Ttalin daɣen acku tadamsa tettwaɛraḍ: ssuma n yirden deg umaḍal, ssuma n yifertilizen, ssuma n yiseflawen, akken llan yikuntinar, tasa n tbeddilt, uguren n tigejda n tesnaɛt, inadiyen n tɣawsiwin tirewwayin, leqrar n yimawlan n berra d leɛṭel n talujistikt. Tadamsa i d-yettakcemen aḥric meqqren n yisegrawen-is, tettakcem daɣen aḥric n uɣlay n yiswan-is.

Taqeffaft n twacult tebda uqbel suq n lḥuma. Tebda deg yifurak, deg leɛqud n tukciwin, deg yiberdan n creḍit, deg leḥsab n devise, deg yizraren n yilel, deg uḥraz n tɣawsiwin, deg tzemmert neɣ txuṣṣa n usufeɣ deg tmurt. Ssuma n uɣrum, zzit, ayefki, ddwa, allalen n uɣerbaz, tigejda n tkeṛṛust, neɣ siman ur d-yettɣelli ara seg yigenni. Tekka-d seg tṣukt n usufeɣ. Ma yella tamṣukt-a tesɛa ixuṣaṣ, tettwasefrak s leḥkum kan, tettwaqqen ɣer berra, ur teddukkel ara, d agdud i yettexllisen.

Timsalt tazzayrit ur telli ara kan deg tmenḍawt ɣer tɣawsiwin tineggura. Tezzi ugar: d tamendawt ɣer yisegrawen. Tamurt tezmer ad tmeslay ɣef usufeɣ n daxel, maca ma yella asufeɣ-a yettwaqqen ɣer tmacinin n berra, tigejda n berra, program n berra, tɣawsiwin tirewwayin n berra, ibreviyen n berra, imawlan n berra d useggem n berra, timanit i d-yettwaseknen ad teqqim terxu. Asemlil yezmer ad d-yefk tugna n tesnaɛt. Aḥraz n ddwa yezmer ad d-yefk tugna n tdukkla tamedyazt. Abeddel ameẓẓyan yezmer ad d-yefk tugna n wazal. Maca timanit tasnaɛt tettwasefhem deg uẓar: anwa i d-yessufuɣen tmacint? Anwa i d-yessufuɣen asegraw? Anwa i yeṭṭfen tiknulujit? Anwa i yeṭṭfen alugen? Anwa i yesseggamen? Anwa i yettaṭṭafen rrebḥ?

Rrenta tezmer ad temmel tmenḍawt neɣ ad temmel timanit

Tazmert, deg unagraw-a, tesɛa sin wudmawen. Tzemmer ad temmel tmenḍawt, akken tezmer ad temmel timanit n tneflit. Rrenta tettak tazmert ad naɣ, ad nɛawed, ad nseɣli ssuma, ad d-nakcem si berra, ad nsewḥel kra n lemḥayen tmetti. Maca ma ur tettwarr ara d tzemmar tisnaɛin yedwan, tettɣal d anesthésie tadamsant. Tettarra anagraw ad yeqqim ibedd, war ma ttbeddil-it. Tettexlles tafatura n tukciwin deg umkan n lebni n yizraren ara yerren tukciwin-a drus n teḥwaǧit. Tessewḥil aḍar, maca ur tekkes ara tẓawla.

Deg dagi i tettban talast n yimeslayen imensayen ɣef diversification. Seg waṭas n yiseggasen, Lezzayer tettɛawad belli ilaq ad teffeɣ seg tmenḍawt ɣer leḥruq. Awal-a d tidet, maca yuɣal d aqdim, am win i yettwarzen kan. Diversifier ur d-yemmal ara kan ldi n tɣiwant tisnaɛin, leṣwaq, imtawayen neɣ imesnufay imeqqranen. Yemmal asufeɣ n tzemmar n tidet: tmacinin, isegrawen, tigejda, tzemmar, talujistikt, anadi usnas, idrimen n yimal, ilugan n tesnaɛt, axeddim adigan, aseggem amurtan, aṭṭaf n yizraren n wazal. War waya, diversification ad teqqim d awal n ddawla ɣef tedamsa n tukciwin.

Augusta tesseknay-d amgared-a. Tamsalt tezmer ad tettwadefɛ am allal n useddukkel n usellaḍ d unekcum ɣer suqat n berra. Tezmer ass-a ad d-tesken igmaḍ yifen wid i d-qqaren ineqdiyen-is. Maca ur d-tettara ara ɣef usteqsi agejdan: acuɣer tadamsa i d-yessufuɣen leḥruq ur teǧhid ara deg tmurt-is anagraw n urefinar, petrochemical, abeddel tasnaɛt d talujistikt ara yerren rrenta d tazmert n tneflit? Acuɣer rrenta txeddem ugar i usellek n yiberdan n tmesɣiwt wala i uṭṭaf n yizraren?

Ugur ur yelli ara kan d atikniki

Tiririt ur telli ara kan d atikniki. D tasertit d tmetti. Tadamsa n rrenta tettaraw-d igrawen n lfayda i yeddan d rrenta. Tettak amkan i yimakcem, imzenziyen, imedrawen, lbiruqrati n uḥader, leclienteles tidbelanin, d yiberdan n uṭṭaf. Tettḥemmil asefrek n imir, acku asufeɣ n yimal yesra discipline, tafat, investment, asenqed, aḥasab n tuccḍiwin, alemmed tasnaɛt, timanit n tzemmar d tkemmilt n tsertit. Tadamsa yettwasefraken s rrenta tettḥemmil aṭṭaf ugar n usufeɣ, asali ugar n bilan, tukciwin ugar n usufeɣ, afraq ugar n ubeddel.

Ur d-yelli ara d lqisma. Lezzayer tesɛa aṭas n tzemmar: tazmert, amkan amediterrani, talɣa tafriqit, suq n daxel, tzemmar tiknikiyin, tirmit tasnaɛt, tiwwura n yilel i izemren ad ttwarnun, tazmert n petrochemical, tafukt, izurar d tfellaḥt. Maca tzemmar-a qqiment freqqent ma ur ttwasebdant ara deg tsertit tamaddit yedduklen. Timanit mačči d slogan n diplomasi. D azrar. Ma ixuṣṣ yiwen n uḥric, tmenḍawt ad d-tuɣal seg ufurak, seg tfatura, seg umawlan, seg ulugen, seg tgejdit n useggem neɣ seg ssuma i yettexlles umseɣ.

Tamsalt n Augusta ilaq ad tettwafhem am tazwara n ugur. Tesseknay belli asteqsi n tazmert ur yezmir ara ad yebru i usteqsi n tesnaɛt; asteqsi n yifurak ur yezmir ara ad yebru i usteqsi amettti; asteqsi n yiswan ur yezmir ara ad yebru i usteqsi n yisegrawen. Kullec yeqqen. Tamurt i d-yettakcem yisegrawen-is, tettakcem daɣen tẓawla-is. Tamurt ur neṭṭif ara tiwwura-is n yilel, tettwaɛraḍ i yiberdan-is. Tamurt yettidiren seg rrenta war lebni n yizraren n tneflit, ad terr agerruj-is d tamendawt yettwaxellsen.

Akken yezmer lḥif n tidet ur yelli ara kan deg ssuma n useɣ n uṛefinar n Ṣiqilya. Yella deg tuɛra tameqqrant ad terr tazmert d ayen nniḍen ɣef rrenta, tiwwura n yilel d ayen nniḍen ɣef uṛṣif n tukciwin, iswan d ayen nniḍen ɣef lmeḥna tmettit i yettwasefraken tikwal, timanit d ayen nniḍen ɣef wawal ameqqran i yettwarsen ɣef tedamsa taxfift.

Augusta mačči d tazwart iɛeddan. D tamri. Tamri-a tettarra i Lezzayer tugna taqurant: tugna n tmurt i yesɛan agerruj, maca mazal ilaq-as ad tetteṭṭef izraren imaddiyen n tzemmert-is.

Yaqoub Mellali

Iɣbula isseqdacen

  • ExxonMobil, asali n 9 Mayyu 2018 ɣef umtawa n uznuzu n uṛefinar n Augusta, tirmal d yiberdan icudden i Sonatrach.
  • Sonatrach, tasna tamensayt « Refining & Petrochemicals », tettwaselken deg 29 Mayyu 2026.
  • Enerdata, « Sonatrach closes acquisition of 198000 bbl/d Augusta refinery in Italy », 5 Dujember 2018.
  • Hydrocarbon Engineering, « Sonatrach and Esso Italiana close Augusta refinery transaction », 3 Dujember 2018.

Ejj aznaw

Tansa n tmailt-nnek ur d-tetteffoɣ ara. Izegraren ila qrib d uzzigen s