Tɣerma d tmekti

Lemḥabes n usdukkel: anadi akulunyali ur yettwassufeɣ ara

Bḍu :
2 dqiqa n tɣuri

Lemḥabes n usdukkel smektayen-d belli amennuɣ akulunyali ur yelli ara deg lmaquis d leḥbus kan. Yella daɣen deg ubeddel n wakal, n twaculin, n tudert n lɛerc d tudert n taddart.

Deg tmekti n tegrawla, lemḥabes n usdukkel ttwaɛerḍen aṭas n lweqt ad ttwaseḍfen deg tɣuri n umezruy am akken d tadyant n l'armée kan. Maca isem-nsen yettban-d ayen nniḍen: tamsalt n tsertit akulunyalt i yebɣan ad tebḍu imdanen d wakal-nsen, ad tesseḍru lɛerc, ad tferq tawacult, ad tesseqdec lḥif am allal n uḥkem.

Ad as-nini «camps» kan d asentel yettwaẓẓayen. D amkan anda i yettwakkes umdan seg taddart-is, seg uẓekka n lejdud-is, seg tzemmurt-is, seg tɣiwant-is. D amkan anda lḥerma n tudert tettwasenqes ɣer tsertit n uɛessi. Yal axxam yettwassufeɣ, yal taddart yettwaxlaɛ, yal azemmur yettwargem, d tazmert n tsertit i yettwaxdem deg yisem n «sécurité».

Arrac n wakal

Akulunyal ur yebɣi ara kan ad yerr laskar ɣer yimjuhad. Yebɣa ad yerr tamurt d tazmert ara yettwaḥesben, ara yettwaɛassen, ara yettwabḍun. Lemḥabes n usdukkel llan d tarrayt i wakken ad yettwakkes ugdud seg ubrid-is n tudert. Mi ara tettu taddart amek ara tẓẓel, amek ara tesɛu aman, amek ara tesseqdec akal, amek ara tettidir tawacult, tettu kra n uẓar n tlelli.

Deg waya, tamsalt ur telli ara d tamsalt n umezruy aqdim. Tella d anadi yettidir yakan: acu i d-yegra deg tmekti n twaculin? Acu i d-yegra deg yiɣerman i d-yettwasnulfan seld tamɣiwant? Acu i d-yegra deg taddart mi ara yili wakal-is yettwakkes deg ddaw n tsertit?

Tamekti ur nettḥebbis

Aṭas n tɣawsiwin deg umezruy akulunyali yettwasawalen s yimeslayen iberkanen: «déplacement», «pacification», «regroupement». Maca deg tmeddurt n medden, d arrac n wakal, d aseḥbes n tudert, d tazmert n udabu ɣef yiwet n twacult.

Tamekti n lemḥabes n usdukkel ur ilaq ara ad teqqim d lḥzen yettwaznen. Ilaq ad tuɣal d asmekti n tsertit: akulunyal yesseqdec akal am allal n umennuɣ. Yesseqdec taddart am tazmert n uɛessi. Yesseqdec lḥif am lqanun n wass.

Chute: akulunyal ur yettidir ara kan deg ufus i yessawḍen lbarud. Yettidir daɣen deg lkharta i yessawḍen ad yessexreb taddart, ad yerr tamekti d amkan n uɛessi.

Iɣbula isseqdacen

  • Taɣbalt tamezwarut : dossier LMA / article tafransist.
  • À vérifier : ismawen, izemz, imḍanen d tɣuriwin n lqanun uqbel asuffeɣ.

Ejj aznaw

Tansa n tmailt-nnek ur d-tetteffoɣ ara. Izegraren ila qrib d uzzigen s